EmmaDorothea

---

jag har precis skrivit ett av de jobbigaste mailen jag någonsin skrivit. ett
tackmail till hon som födde upp min Pomeroy & som sen köpte tillbaka
honom till sina barn när jag växte ur honom. hon skickade ett brev hem till
mina föräldrar där hon skrev att dom tagit bort mitt lilla hjärta. trots att jag
inte har träffat honom på väldigt länge är jag superledsen just nu. vi hade
så mycket kul ihop & bättre förstahäst kunde jag inte ha fått! jag är så glad
att både Cecke & mina föräldrar släppte in honom i mitt liv! vi växte upp ihop
& lärde oss av varandra... så får jag så extremt dåligt samvete över att inte
hälsat på oftare, alltid lätt att vara efterklok!
jag kan bara tänka mig hur jobbigt det måste varit för Cecke att skriva brevet
till mig. hon har ju sett honom födas, matat honom med nappflaska & så
har båda hennes döttrar växt upp med honom hos sig.

älskade vän i Trapalanda!


nej, det här var ingen rolig kväll...