jag är inte bitter


alla, nåja nästan alla, mina vänner inklusiva pojkvän
sitter på samma fest & ska gå ut tillsammans sen.
jag sitter & kollar på Dude, where´s my car.
och JA, jag är arg, jag är sur! jag är världens sämsta
människa! hur kan ni vara ihop/hänga med mig?
jag är så osäker på mig själv att jag inte kan unna er
att ha roligt utan mig.
Murphys lag.
när jag har en ledig helg. då händer ingenting, Ante
vill inte göra något & jag degar bort en helg. när jag
jobbar däremot, då blir det storfester med massa
folk som jag känner. klart som FAN att jag får vara
bitter!!

MEN tänker ni, klockan är ju inte mkt, du kan ju gå
ut ändå! MEN då måste jag duscha, kom nämligen
precis hem. så måste jag göra mig partysnygg så säg
att jag är på deras fest vid 00. då ska alla precis gå ut,
jag har inte druckit någonting & det är inte änns säkert
att jag kommer in på Palace.

och sen så vill jag slå något hårt i huvudet på den där
karln jag bor med. han är så jävla klantig & dum.

ligga i sängen, stirra i taket & gråta en vecka i streck
verkar inte så dumt ändå. usch vad jag tycker synd om
mig själv....
jag är en usel människa som inte kan undra människor
jag tycker om att ha roligt. jag orkar inte prata med någon
ikväll, jag vill inte höra hur kul dom har....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback