fint
då har jag för första gången i mitt 22åriga liv varit på begravning. mamma påminde
mig om att jag faktiskt varit på begravning i Regna kyrka en gång tidigare, fast i
hennes mage. det var farfars begravning, 2 dagar efter hans begravning föddes jag!
farmors begravning var fin. prästen skötte sig förutom att han råkade kalla henne för
Svea en gång. mamma hade valt jättefina sånger. men det var jobbigt. sjukt jobbigt!
trodde verkligen att jag hade sörjt klart men det rann över bra. finns det något hemskare
än att se sin familj gråta? uusch. tre anställda på Åstugan där farmor bodde kom också
& dom blev ordentligt tackade för allt dom har gjort för farmor.
mamma & pappa höll fina tal på samlingen efter & farmors bästa vän från ungdomen
lovade att berätta om när hon & farmor var ute & raggade!
vila i frid älskade farmor Wivan. Här kommer du att sova bredvid farfar.
tack för allt!
Kommentarer
Trackback